Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Låt RRV granska"

Nyhet: 2009-10-13

Kristdemokraten Désirée Pethrus Engström tillhör de radikala inom sitt parti när det gäller jämställdhet. Hon vill att statliga myndigheter föregår med gott exempel och jobbar med jämställdhet på dubbla fronter: både internt och externt. Hon ser gärna Riksrevisionsverket som utomstående granskare av hur staten sköter jämställdhetsarbetet.

Hennes vilja att arbeta för större rättvisa mellan könen väcktes i den frikyrka hon växte upp i, pingströrelsen.

– Jag växte upp i en kyrka, som på den tiden inte tillät kvinnliga pastorer. Det var när jag hörde berättelserna av de kvinnor som ville, men inte fick bli pastorer som jag började engagera mig.

Désirée Pethrus Engström [bilden] är riksdagsledamot och ledamot av arbetsmarknadsutskottet. Från 2002 till 2009 var hon ordförande för Kristdemokratiska Kvinnoförbundet. Jämställdhetsarbete är för henne starkt kopplat till arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor, och ytterst till de mänskliga rättigheterna.

– I Sverige har vi arbetat med mainstreaming – jämställdhetsintegrering – sedan 1994. Men vi har för få modeller för hur vi ska arbeta på ett mer effektivt sätt, säger Désirée Pethrus Engström.

Hon tycker att det finns för lite forskning och utveckling kring modeller och metoder för att förbättra jämställdhetsarbetet, och att det behövs mer kunskap om hur det är ställt med jämställdheten. Den obligatoriska jämställdhetsplanen inom arbetslivet är ett verktyg som inte används tillräckligt mycket och bra. Dessutom är jämställdhet inte bara en viktig fråga internt för företag och myndigheter. Det är också en viktig fråga för relationerna utåt, bemötandet av kunder eller medborgare, och när det gäller resursfördelning och beslutsfattande.

– Beträffande jämställdhet när det gäller medborgarservice, så skulle statliga myndigheter kunna göra mycket mer för att föregå med gott exempel. Detta är ett mycket styvmoderligt behandlat kapitel. Som medborgare vore det även intressant att se vilka samhällsresurser som tillfaller män respektive kvinnor. Vilka satsningar i budgetar gynnar kvinnor? Det kan handla om infrastruktursatsningar och utbildningssatsningar, till exempel. Man skulle behöva utforma ett frågebatteri för att ta reda på konsekvenser av olika beslut.

Désirée Pethrus Engström efterlyser fler instrument som ger information om detta.
– Det är viktigt att någon utifrån granskar statliga och kommunala myndigheter. Riksrevisionsverket, eller en annan myndighet, skulle kunna ges en utökad roll som opartisk och systematisk granskare av jämställdheten inom offentlig sektor.

Rättvisefrågorna är generellt viktiga, framhåller Désirée Pethrus Engström. Kvinnors löner, förstås, men också hur resurserna fördelas. Att alla tjänar på jämställdhet är hon fullständigt övertygad om. Att hennes partikamrater ofta kopplar ihop jämställdhetsarbete med familjepolitik, hindrar henne inte från att själv ta ett större grepp. Hon är oftast mer radikal än många av partikamraterna.

– En kardinalfråga är kvoteringen av föräldraförsäkringen. Personligen har jag inga problem med att exempelvis förlänga föräldraförsäkringen med en månad, och att säga att den är vikt för pappan. Självklart är det ett fritt val pappan måste göra, att ta ut denna pappamånad. Jag tycker som alla kristdemokrater att familjen själva ska bestämma över hur arbetet hemma ska fördelas. Men det går inte att bortse från att ”jämställdheten börjar i hemmet”, som det står i vårt principprogram.

Alla kristdemokrater är inte lika engagerade i jämställdhetsfrågor som hon själv, men få personer är emot, hävdar Désirée Pethrus Engström.

– Synen på jämställdhet kan spreta inom KD, men oftast är det när det gäller familjepolitiken. Annars är vi ganska överens om de grundläggande frågorna.

Désirée Pethrus Engström är mån om att lyfta blicken över partigränserna när det gäller jämställdhetsarbetet och pekar på att FN:s kvinnokonvention är något som alla partier står bakom.

– Därför är det synd när jämställdhetsfrågorna blir slagträ i den politiska debatten.

AV: Anne-Charlotte Horgby

Nyheter

  • Är jämställdhetspolitiken tandlös?

    [2010-12-20] Johanna Lauri har undersökt vilken jämställdhet som dominerar bland de beviljade jämställdhetsprojekten hos SKL och reflekterat över vad denna jämställdhetsförståelse har för potential att öka jämlikheten mellan könen.

  • Jämis slutrapport presenterades 6 december

    [2010-12-12] Jämi har nu publicerat sin slutrapport. Det skedde på Medelhavsmuseet i Stockholm 6 december. Det hela avslutades med ett festligt mingel.

  • Internationell konferens om jämlikhet, tillväxt och hållbarhet

    [2010-12-07] Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet var värd för en stor internationell konferens. Går det att få ihop jämlikhet, tillväxt och hållbarhet?

  • Jämi summerar sitt regeringsuppdrag

    [2010-12-06] Nationella sekretariatet för genusforskning fick i juli 2008 regeringens uppdrag att ge stöd till statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. För att fullfölja uppdraget skapades Program Jämi ¿ jämställdhetsintegrering i staten, som härmed lämnar sin slutrapport.

  • Rapport om jämställd statsförvaltning

    [2010-12-05] Denna sista rapport från program Jämi - Jämställdhetsintegrering i staten, behandlar på många sätt själva kärnan i idéen bakom jämställdhetsintegrering som strategi. Hur åstadkommer man själva integreringen?

Fler nyheter

Kalender

Till kalendern

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?