Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Debatt i riksdagen om jämställdhetsarbetet

/Forts från ingångssidan/

– Jämställdhet är en demokratifråga, replikerade Esabelle Dingizian. Därför berör den alla, inte bara dem som brinner för frågan. Om vi ska kunna förändra de orättvisor och ojämställdheter som reproduceras dagligen runt omkring oss och som påverkar våra föreställningar om kön behöver vi ett grundläggande arbete som inte är baserat på frivillighet eller godtycke, för det finns en massa kunskap i frågan, som ministern säger.

– För min egen del ser jag att ju mer kunskap jag får, ju mer insikt jag får i studierna, desto tydligare ser jag hur mönstren finns i samhället. Kvinnor och män får olika bemötande och får därmed olika livsvillkor. Jag tror verkligen att vi måste ta krafttag i frågan.

Esabelle Dingizian hämtade stöd från Jämis rapport:

– Till skillnad från ministern, som säger att det är bra men inte bra nog, anser jag att rapportens resultat är förödande. Det finns många sätt att läsa rapporten. 216 myndigheter har fått enkäten. Det är 190 som har svarat. 82 av dem säger att de har ett pågående framgångsrikt arbete. 27 har inget framgångsrikt arbete, och 69 har inget arbete alls. Svaren är ändå subjektiva. På s. 22 i rapporten står det: ”Analysen indikerar att myndigheterna beskriver arbetet med jämställdhetsintegrering i mer positiva ordalag än vad de genomförda åtgärderna pekar på.”

Nyamko Sabuni hänvisade till att det tidigare jämställdhetsprojektet Jämstöd varit en naturlig utgångspunkte för det nuvarande projektet Jämi:

– Jämstöd lämnade sitt betänkande som vi hanterade. Det landade i att bästa sättet var att se till att Genussekretariatet på Göteborgs universitet skulle få möjligheter att forska kring metoder för hur man jobbar med jämställdhetsintegrering men också skapa mötesplatser där man kan utbyta erfarenheter och sprida information om hur det fungerar.

– Det handlar också om att stimulera en konsultmarknad med kunniga konsulter som kan gå direkt in i verksamheterna hos myndigheterna och ge dem stöd med hur de ska kunna jobba för att kunna utveckla sin verksamhet. Det behövs så att vi vet att den samhällsservice vi bekostar med våra skattemedel når lika ut till både flickor och pojkar, kvinnor och män. Det är ett viktigt arbete som har satts i gång.

Esabelle Dingizian ville ha tydligare besked om hur regeringen ska kunna garantera att de statliga myndigheterna blir bättre på jämställdhet.

– Jag vill gärna fråga ministern om styrningen och uppföljningen. Ministern säger att det är en tydligare styrning. Men på JämO:s hemsida säger statssekreterare Hallerby att det är cheferna som är viktigare än regleringsbreven. Han säger vidare att det inte i första hand handlar om regeringsbrev utan om myndighetsdialog och att statssekreterarna ska ta upp det en gång per år.

– Jag undrar om stämmer. Är det ministerns åsikt att man ska sätta sig med myndighetschefen en gång om året och ta upp de här frågorna? Det är inte för att jag misstror att ministern kan dessa frågor. Men i min värld jobbar man på ett annat sätt än att bara sitta och ha en dialog.

Det är inte i första hand mer pengar till jämställdhetsprojekt som behövs, menade Nyamko Sabuni. Utan:

– Inledningsvis kanske man måste ta in en kunnig konsult som vägleder en: Vad är det vi ska titta på? Vad är det vi ska mäta? Hur kan vi mäta? Det kan man göra med hjälp av den kunskap som nu byggs upp bland annat på Genussekretariatet. Men detta måste man klara av med de befintliga anslagen. Om man inte gör det är det just i mål- och resultatdelen som man också kan lägga fram önskemål om större anslag till myndigheten för att leva upp till de mål som regeringen vill se med myndighetsverksamhet...

– Men om det visar sig att det absolut behövs pengar för någon särskild sak eller ett led i detta arbete får regeringen vara beredd att göra den typen av bedömningar också. Tack för denna debatt!

>> Här kan du läsa hela debatten mellan Nyamko Sabuni och Esabelle Dingizian från riksdagens snabbprotokoll.

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?