Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Jämställdhetsmärkning är modellen"

Nyhet: 2009-12-28

Rekrytera fler kvinnliga chefer och jämställdhetsmärk myndigheterna. Det är två strategier som Folkpartiet förespråkar för att uppnå större jämställdhetsintegrering i staten.
- Jag tycker det är allvarligt att se exempel på hur myndigheter diskriminerar kvinnor, säger folkpartisten och riksdagsledamoten Eva Flyborg.

Folkpartisten Eva Flyborg anser att kvinnor förfördelas i kontakten med de myndigheter där man på olika sätt måste förhandla sig till en ersättning.

– Där man som individ förhandlar med olika system i samhället kommer män bättre ut. De får bättre vård, högre ersättning och bättre rehabilitering. Man satsar mer på män helt enkelt.
Som exempel framhåller Eva Flyborg arbetsskadeförsäkringen som hon menar särbehandlar kvinnor genom att deras skador från arbetslivet inte erkänns som arbetsskador.

– Jag tycker det är allvarligt och jag slog larm redan för några år sedan när Riksrevisionen genom en granskning visade att arbetsskadeförsäkringen slog väldigt orättvist. Kvinnor bedömdes inte lika som män, säger Eva Flyborg.

Trots att forskningen slagit fast sambandet mellan monotona arbetsmoment och arbetsskador hade försäkringskassan och andra myndigheter inte tagit till sig den nya informationen och kvinnor får därför inte den ersättning de är berättigade till, enligt Eva Flyborg.

Att män dessutom generellt ställer tuffare krav påverkar också bedömningen. Likaså att männens traditionella arbeten varit sådana att när de skadat sig har de fått synliga skador, medan kvinnor oftare fått belastningsskador och blivit utslitna, vilket är svårare att belägga, anser Eva Flyborg.

– På något sätt bedöms mannen som viktigare och får en bättre rehabilitering, säger hon.

Om man inte bryr sig om ny kunskap, eller har metoder för att föra in den, då bedömer myndigheterna enligt gamla kriterier. Och då faller kvinnors sjukdomar eller arbetsskador mellan stolarna. För att servicen till medborgarna ska bli mer jämställd måste handläggningen förändras, tror Eva Flyborg.

– Man måste ha personer som jobbar med det här som har rätt kompetens och är besjälade. Det saknas också uppenbarligen utbildning eftersom handläggarna, säkert omedvetet, bemöter män och kvinnor olika.
För att företag ska bli mer jämställda har Eva Flyborg föreslagit att bolagen ska jämställdhetsmärkas; ett förslag som Folkparitet införlivat i sin strategi. Men även myndigheter skulle kunna jämställdhetsmärkas på liknande sätt, hävdar hon.

– Jag tror inte på kvotering. Ekonomiska styrmedel är bättre. Mitt förslag går ut på att man ska jämställdhetsmärka med ett index som visar, inte bara hur många kvinnor som sitter i styrelsen, utan också hur många kvinnor som är chefer, mellanchefer, hur man hanterar sina jämställdhetsplaner, hur man tar in unga människor, hur man besätter traineeprogram, med mera. Men också hur man visar upp sig utåt; hur ofta uttalat sig kvinnor till exempel för företagets eller myndighetens räkning. Det är ett komplicerat index som visar hur jämställt myndigheten eller företaget är.

Hur däremot förändringen mot mer jämställda myndigheter rent praktiskt ska gå tillväga är svårare att beskriva.

– Myndigheterna påverkas av regeringskansliet och hur man styr där; att man följer upp de direktiv alla myndigheter har och hur jämställdhetsarbetet går. Jag som enskild politiker kan ju inte göra så mycket, vi måste styra genom regeringskansli och departement. Men man skulle till exempel kunna sänka generaldirektörens lön om myndigheten inte sköter sig, säger Eva Flyborg.

Hon framhåller Riksrevisionen som ett gott exempel på en jämställd myndighet.

– Riksrevisionen har varit en föregångare. Där har ju två kvinnor och en man varit riksrevisorer.

Eva Flyborg understryker att det är viktigt att det finns kvinnor just på chefsnivå.

– Jag tror att det har jättestor betydelse att kvinnor blir förebilder. Då ser nästa generation kvinnor att det går bra att vara chef och att ansvara utåt.

Det största hotet mot att uppnå jämställdhet är att människor tröttnar på diskussionen, tror Eva Flyborg.

– Det gäller att inte de som jobbar med det på myndigheterna ger upp för att det går för långsamt, men även att medborgarna inte tröttnar, att ämnet inte blir uttjatat så att människor värjer sig. Jag tror man behöver hitta nya grepp; som till exempel att jämställdhetsmärka myndigheter, säger Eva Flyborg.

AV: Carina Eliasson

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?