Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Är jämställdhetspolitiken tandlös?

Nyhet: 2010-12-20

SKL har fått stora statliga anslag för att under år 2008-2010 stimulera till jämställdhetsintegrering bland kommuner och landsting och ytterligare projektmedel har anslagits för de kommande tre åren. Johanna Lauri har studerat vilken jämställdhet som dominerar de gångna årens beviljade projektansökningar och ser problem med hur begreppet jämställdhet kommer till uttryck.

Johanna Lauri [bilden] gjorde sin magisteruppsats på Södertörns högskola och valde att studera hur jämställdhet konstrueras i ansökningarna till SKL:s projekt. Vad är det som är problematiskt med jämställdhet så som det beskrivs i ansökningarna?

– I många av ansökningar är det oklart vad som läggs i begreppet. Det verkar som om de inte funderat så mycket på vad de menar med jämställdhet och har man ingen klar bild av vad man vill är risken stor att det inte händer så mycket. Flera av de otydliga ansökningarna har haft anknytning till begreppet kvalitet.

Som Johanna Lauri påpekar är det ett väldigt luddigt begrepp. Och vem bestämmer vad kvalitet är? Går den att mäta? Ofta landar det i att man konstruerar ett antal indikatorer för att få fram mätbara mål. Frågan är vad man går miste om när man fokuserar det som går att kvantifiera?

– Men även om det ofta blir luddigt formulerade projektbeskrivningar måste man också kunna se att även om en ansökning är begränsad till sin utformning, kan det finnas väldigt bra verksamhet i det praktiska arbetet.

– Bland dem som varit mer konkreta i sin beskrivning visade det sig å andra sidan finnas en stor variation i hur man såg på jämställdhet. Skillnaderna blev särskilt tydliga när jag undersökte vilka problem som man ville lösa med sitt jämställdhetsprojekt. En del pratade om kunskapsbrist och andra om asymmetriska maktrelationer. Det är ofta så att när man formulerar ett problem så bestämmer man samtidigt vilka lösningar som blir aktuella.

Titeln på uppsatsen är onekligen intresseväckande: En avpolitiserad politik? – En studie av hur jämställdhet konstrueras i SKL:s Program för hållbar jämställdhet. Johanna Lauri förtydligar tanken bakom rubriken:

– Alla pratar om jämställdhet, det är ett begrepp som spänner över alla politiska positioner. Det betyder att det inte finns några politiska motsättningar kring jämställdhet och då blir det lätt en fråga om hur man uppnår konsensus. Risken är stor att det blir minsta gemensamma nämnaren som bestämmer målen för jämställdhet och då drivs inte frågan framåt.

Johanna Lauri har undersökt de ansökningar som beviljats anslag från SKL, fördelade på fyra områden; utbildning, kvalitetssäkring, processledning och utvärdering. De allra flesta projekten fokuserar på utbildning och av dessa riktar sig många till politiker och högre tjänstemän. Ett mer handfast exempel är utbildning av genuspedagoger på förskolor, ett annat där man på lokaltrafiken i Kalmar har tillåtit passagerarna att stiga av bussen även mellan hållplatserna för ökad trygghet.

– Genom att titta på problemformuleringarna kunde jag även se att en klar majoritet av ansökningarna utgår från en liberal idétradition. Det är mycket tal om attityder och okunskap. Det som eftersträvas är ett könsblint samhälle, vilket i och för sig är en fin vision, men samtidigt är den utopisk eftersom den utgår ifrån att alla har samma förutsättningar.

– Ett annat problem med de liberala utgångspunkterna har att göra med frågans politiska förändringspotential. Enligt statsvetaren Maria Wendt Höijer är en viktig förutsättning för en frågas politiska sprängkraft huruvida den är formulerad som en konflikt mellan grupper. När det gäller jämställdheten i de här projekten är perspektivet ofta individorienterat och inte formulerat som en konflikt. Du ska kunna göra ett eget val av tex utbildning eller yrke utan att begränsas av ditt kön. Så det finns fog för formuleringen av titeln på uppsatsen. Det finns tydliga kopplingar till en liberal tradition i ansökningarna.

En koppling till liberala idétraditioner syns också i resonemang om hållbar tillväxt, menar Johanna Lauri. Det handlar mycket om tekniska frågeställningar och inte om strukturproblem i samhället. På något sätt utgår man i vissa ansökningar från att jämställdhet utan andra insatser leder till ekonomisk tillväxt liksom att ekonomisk tillväxt ska leda till ökad jämställdhet.

AV: Christer Wigerfelt

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?