- Jämställdhetsintegrering i staten
- Aktuellt
- Nyheter
- Finns någon verktygslåda …
Finns någon verktygslåda för jämställdhet?
Nyhet: 2010-06-21
Kvalitetssäkring är ett stort och svårt begrepp. Detsamma gäller verksamhetsnytta och sociala hänsyn. Så hur kvalitetssäkrar man verksamhetsnytta och sociala hänsyn? Om vi applicerar det på jämställdhetsintegrering blir det genast mer handgripligt. Det var också temat på en konferens i Stockholm arrangerad av Jämi.
För att göra temat än mer delikat handlade det dessutom att leta efter verktyg för att hantera just jämställdhetsintegrering. Talarlistan var diger och bland gästtalarna var det statssekreteraren Christer Hallerby som inledde. Han poängterar att jämställdhetsintegrering måste betraktas som en process, eller processuellt som han uttryckte det.
– Det gäller att skapa en kultur för jämställdhetsintegrering, men också inse att det är ett arbete som aldrig avslutas. Det kommer ständigt att uppstå nya infrastrukturer som måste kvalitetssäkras. Men jämställdhetsintegrering måste också bli en del av den ordinarie verksamheten.
Hallerby poängterade att Jämi även har uppdraget att undersöka möjligheterna att använda konsultmarknaden som resurs i jämställdhetsarbetet. Han pekade särskilt ut certifiering som en möjlighet att skapa ett effektivt redskap.
Företagens samhällsansvar?
Efter detta lyfte Susan Bird från EU-kommissionen blicken ytterligare mot europeisk och global nivå på jämställdhet. Enligt henne har de socialt medvetna företagen (CSR, Corporate social responsibility) en viktig roll i hur samhället hanterar jämställdhet. EU:s roll i detta är främst EU-kommissionens två dokument; dels en hållbarhetsstrategi, dels Lissabonfördraget.
Inte bara företag har betydelse för en samhällsutveckling som blir mer uthållig. Susan Bird ville i sammanhanget även nämna arbetsmarknadens samtliga parter, NGO:s och universiteten. Utmaningarna framöver kommer att bli gigantiska och Susan Bird pekade bland annat på en alltmer integrerad världsekonomi, ekonomiska kriser, nya teknologier, klimatförändringar och demografiska förändringar. Alla dessa skapar kraftfält som påverkar frågor om jämställdhet.
Därefter var det dags att få höra en röst från marknaden, Jean-Michel Monnot från konultföretaget Sodexo. Företaget tillhör de globala jättarna med 380.000 anställda i 80 länder. I Sverige finns 8.000 anställda som enligt den egna hemsidan ”lagar mat och städar, underhåller fastigheter, bemannar växel och reception, verkar inom hotell och konferens – och mycket mer.”
På ett plan är Sodexo inget föredömligt företag, med endast 18 procent kvinnliga chefer. Men en viss smidighet måste ett globalt företag av vår typ utveckla, menar Monnot. Minoriteter betraktas på olika sätt i olika länder och social medvetenhet är bra för affärerna, poängterade han. I Australien har man ingått i ett partnerskap med aboriginernas organisationer, i Holland har man kurser i holländska för invandrare. ”Diversed and inclusive” är viktiga nyckelord för företaget. Om det gick trögt i vissa länder för två år sedan är detta nu snabbt på väg åt rätt håll, avslutade Jean-Michel Monnot.
Hur ska man göra?
Efter detta var det dags att kavla upp ärmarna och ta sig an den svenska verkligheten. Anne-Marie Morhed undrade varför det går så trögt med jämställdhetsintegreringen när det går bra med andra områden, exempelvis miljöarbetet?
– Vad kan överföras från Naturvårdsverkets miljöarbeten till jämställdhet? Vi har något att lära här. Jämställdhet tjänar på att bli en teknisk fråga, efter modeller från exempelvis naturvårdsverket eller Vägverkets ISO-certifiering. Liknande metoder skulle vi kunna använda för upphandling och uppföljning.
Ragnar Lindholm från Primona tog upp tråden med frågan Hur kan man ställa jämställdhetskrav vid offentlig upphandling? Vid offentlig upphandling kan man ställa krav på kvalitet genom att exempelvis inte bara fråga leverantörer om de har en jämställdhetspolicy, utan be om en utförligare redogörelse. Ytterligare redogörelser kan gälla hur företaget lever upp till jämställdhetslagstiftning. Man kan även be företaget redovisa sina erfarenheter inom jämställdhetsområdet.
Därefter levererade Ragnar Lindholm den traditionella metoden för att jämföra olika anbud, genom att kvantifiera kriterierna. Exempelvis 10 poäng om företaget är mycket väl anpassat till kravet och 2 poäng om det är så i begränsad omfattning. Vid offentlig upphandling finns både ”skall-krav” och ”bör-krav”. De första har större tyngd, men Ragnar Lindholm anser att man borde lägga stor vikt även de senare.
– Det är dessutom viktigt att inte se alltför mycket till hur upphandlingar har gått till historiskt, eftersom det händer mycket inom detta område.
Frågan om hur man gör uppföljningar diskuterade Nils Eklund från Ekonomistyrningsverket, ESV. Det är viktigt att målen är uppföljningsbara, menade han och exemplifierade med frågan varför Alva Myrdal aldrig blev utrikesminister. Enligt regeringsformen gäller vid tjänstetillsättning inom staten ska bara fästas vikt vid sakliga grunder som förtjänst och skicklighet. Alva hade omvittnat hög kompetens nog för att bli minister, så var fanns skälen till att hon inte blev det?
– Det finns underliggande förklaringar som exempelvis makt. När det gäller teknik som redskap måste man lära sig att ifrågasätta schabloner. Teknik kan användas både för förändring och för att inte förändra alls.
Dagen avslutades med en paneldebatt under ledning av Annika Olsson från Jämi. Konsulten Christina Franzén betonade att jämställdhet är ”good for business”. Företagsekonomen Eva Wittbom ansåg att det är märkligt att ingen har poängterat att jämställdhet är en maktfråga, utan istället formuleras som olika former av kvalitet.
Torbjörn Messing från Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan, undrade om det går att kvantifiera jämställdhet? Ofta omvandlas mål till kvantitativa storheter, mer sällan till kvalitativa aspekter. Han menade också att utbildning har en avgörande betydelse liksom attityder. Slutligen efterlystes även mer forskningsbaserade metoder för jämställdhetsintegreringen.
Många bollar kastades alltså upp under dagen. Hur många av dessa bollar som plockas upp av Jämi inför slutrapporten vid nyår återstår att se.