Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kvantitativa mål kan motverka jämställdhet

Nyhet: 2009-06-12

Jämställdhet handlar inte bara om siffror. Det låter självklart, men när metoder ska utvecklas för att driva jämställdheten framåt, hamnar man lätt i en mätbarhetsfälla. Företagsekonomen Eva Wittbom har studerat hur styrning mot jämställdhetsmål fungerar inom Banverket och Vägverket. Ofta formuleras de med ett teknokratiskt tänkande som hämmar utvecklandet av jämställdhet, blir slutsatserna i hennes avhandling.

Bild på Eva WittbomMän konstruerar vägar för män, medan kvinnors erfarenheter inte får särskilt hög grad av uppmärksamhet i planeringsprocesserna, säger Eva Wittbom [bilden]. Mer än så vill hon inte konkretisera sig.

– Jag har studerat styrsystem. Det finns andra forskare som har studerat transportsystemet i sig. Ett exempel de lyfter fram är var man lägger ett joggingstråk. Planerare på stadsbyggnadskontoret väljer då ofta att lägga banan i lummiga men dolda grönområden. Med det utestänger man många kvinnor. Säkerhet och trygghet är inte alltid samma sak.

Ofta kan målsättningarna med jämställdhet vara mycket demokratiska och framåtsyftande, menar Eva Wittbom. Men när man ska operationalisera målsättningarna blir det kortsiktiga perspektiv som gäller. Man sätter upp mål som går att följa upp, vilket enklast låter sig göras om de går att mäta.

– Det betyder samtidigt att mycket av jämställdhetsmålen reduceras till sitt innehåll. Om kunskaper om genus saknas ser man inte de kvalitativa maktstrukturerna eftersom de inte går att räkna fram. Frågan om jämställdhet kan inte reduceras till könsfördelningen i olika slag av grupperingar. Det handlar snarare om vilka och vems aspekter som får genomslag.

– När en sådan teknokratisk kultur fått genomsyra en organisation spelar det inte längre någon roll hur många kvinnor som ingår i en organisation. Jag var på ett möte i Vägverket med kvinnor på scenen. De pratade mycket om schaktmassor med ett traditionellt produktionsorienterat perspektiv. Det betraktar jag inte som ett jämställdhetsperspektiv. Som samhällsmedborgare är det inte relevant med dessa schaktmassor.

I förlängningen finns här också riskerna med jämställdhetsarbetet. Man gör en verksamhetsplan för detta, men vad som händer är att jämställdheten marginaliseras och inte blir en del av kärnverksamheten. Vägverkets senaste dokument är exemplariskt till sina formuleringar, men var övergår detta till praktisk handling? – frågar sig Eva Wittbom.

När man gör en jämställdhetsplan fastnar man oftast i kvantitativa modeller och gör sedan felet att man sätter likhetstecken mellan att ha jämn könsfördelning med jämställdhet. Därför gäller det att visa hur de ekonomiska styrmodellerna reducerar jämställdhetsmålet. Om man inte får upp det djupare problemet – som handlar om makt och tolkningsföreträden – till ytan hamnar man i en återvändsgränd.

– Jämställdhet ska inte betraktas som ett mål, den ska vara en förutsättning. När man använder målstyrningstekniker i statsförvaltningen utgör de ett hinder för jämställdhet.

Eva Wittbom har tidigare arbetat inom näringslivet. Där upptäckte hon att kön spelar roll. Men när hon sökte hjälp att analysera ekonomi- och verksamhetsstyrning hittade hon inget. Det lockade över henne till forskningen och den nu framlagda avhandlingen. Ekonomistyrning ur ett genusperspektiv är något hon hoppas kunna fortsätta att studera.

AV:

Nyheter

  • Är jämställdhetspolitiken tandlös?

    [2010-12-20] Johanna Lauri har undersökt vilken jämställdhet som dominerar bland de beviljade jämställdhetsprojekten hos SKL och reflekterat över vad denna jämställdhetsförståelse har för potential att öka jämlikheten mellan könen.

  • Jämis slutrapport presenterades 6 december

    [2010-12-12] Jämi har nu publicerat sin slutrapport. Det skedde på Medelhavsmuseet i Stockholm 6 december. Det hela avslutades med ett festligt mingel.

  • Internationell konferens om jämlikhet, tillväxt och hållbarhet

    [2010-12-07] Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet var värd för en stor internationell konferens. Går det att få ihop jämlikhet, tillväxt och hållbarhet?

  • Jämi summerar sitt regeringsuppdrag

    [2010-12-06] Nationella sekretariatet för genusforskning fick i juli 2008 regeringens uppdrag att ge stöd till statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. För att fullfölja uppdraget skapades Program Jämi ¿ jämställdhetsintegrering i staten, som härmed lämnar sin slutrapport.

  • Rapport om jämställd statsförvaltning

    [2010-12-05] Denna sista rapport från program Jämi - Jämställdhetsintegrering i staten, behandlar på många sätt själva kärnan i idéen bakom jämställdhetsintegrering som strategi. Hur åstadkommer man själva integreringen?

  • Traditionens makt härskar inom EU-parlamentet

    [2010-12-03] EU-parlamentet skjuter långsamt fram sina positioner i det europeiska samarbetet. Men det återstår mycket att göra inom jämställdhetsområdet, visar Maria Skalin i sin magisteruppsats.

  • Intervju med Nyamko Sabuni

    [2010-11-25] Nyamko Sabuni (FP) är fortsatt jämställdhetsminister, även om hon har flytttat till utbildningsdepartementet. Jämi ställde några frågor till henne så här strax innan vi lämnar vår slutrapport.

  • Konsten att jämföra olika myndigheter

    [2010-11-22] Statsvetaren Helena Stensöta har gjort undersökningar av hur de svenska statliga myndigheterna bedriver jämställdhetsarbete. Josefine Carnolf lät sig inspireras och gjorde en jämförande studie av fyra av myndigheterna i en uppsats.

  • Uppföljning om hur myndigheter reglerar jämställdhet

    [2010-11-17] Jämi gjorde förra året en undersökning av hur de statliga myndigheterna hanterar jämställdhetsfrågor i direktiv och regleringsbrev. Här har vi gjort en aktuell uppföljning.

  • Fortsatt regeringsstöd för jämställdhet

    [2010-11-15] Sveriges kommuner och landstind, SKL, lämnade i fredags in sin slutrapport om ett tvåårigt projekt för ökad jämställdhet. Samtidigt gav ministern Nyamko Sabuni ytterligare 80 miljoner för åren 2011-2013.

Fler nyheter

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?