Till startsida
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Webbkarta

Statliga myndigheter olika bra på jämställdhet

Nyhet: 2009-10-19

De jämställdhetspolitiska målen i Sverige idag är att uppnå ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män, att få en jämn fördelning av makt och inflytande samt en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor upphör. Vägarna mot målen kan se olika ut; jämställdhetsintegrering är en strategi, kvotering en annan.

Den officiella strategin i Sverige idag är jämställdhetsintegrering. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska läggas på samtliga politikområden, det vill säga att alla förslag och beslut måste klarlägga konsekvenserna för både kvinnor och män.

Statsvetaren Helena Stensöta [bilden] har på uppdrag av JÄMI undersökt hur långt jämställdhetsintegreringen nått inom de statliga myndigheterna och hur jämställd den verksamhet är som erbjuds medborgarna.

– Studien är en kartläggning av arbetet som pågår ute på myndigheterna. På JÄMI har vi i uppdrag att stimulera myndigheter så att de fördjupar arbetet med jämställdhet och peka på orsaksfaktorer till att arbetet är framgångsrikt eller inte, men också se vilket stöd myndigheterna kan behöva, säger Helena Stensöta.

216 myndigheter har svarat på enkätfrågor via e-post. Frågorna berörde dels den allmänna uppfattningen om hur jämställdhetsintegreringen ser ut på respektive myndigheten idag och vilka faktorer som lett dit, men också vilka konkreta åtgärder man hittills vidtagit.

Generellt beskriver myndigheterna i enkäten arbetet med jämställdhetsintegrering i ganska positiva ordalag. Men Helena Stensötas analys visar att insatserna inte är samstämmiga med de positiva attityderna. Det finns alltså ett glapp mellan hur man beskriver att jämställdhetsarbetet ser ut och de faktiska åtgärder man vidtagit. Och fjorton myndigheter anger att de inte genomfört någon enda av de åtgärder enkäten frågar efter.

Tre grupper utkristalliserar sig i rapporten: de myndigheter som inte alls har något pågående arbete, de som har ett pågående men inte så framgångsrikt arbete och de myndigheter som har ett pågående och framgångsrikt arbete.

Så många som en tredjedel av myndigheterna har inget pågående arbete alls.
– Framförallt måste man bestämma vad man ska göra med de här myndigheterna. Ska det vara legitimt att de inte kan jämställdhetsintegrera verksamheten genom att säga att ”vår verksamhet har inte med jämställdheten att göra”, säger Helena Stensöta.

Men att så många som tre av fyra myndigheter som har ett pågående jämställdhetsarbete anser det vara framgångsrikt är mycket positivt, anser hon.

– Om man frågar varför de här myndigheterna anser att deras arbete är framgångsrikt så menar de att stödet från ledning och chef är avgörande. Det förskjuter debatten lite grann, för det har tidigare främst diskuterats att statlig styrning är viktigast för jämställdhetsarbetet, återrapporteringskrav och sådana saker. Men studien pekar mer på att det är ledningens stöd för saken som sådan som är viktigt för arbetet.

Organisationsformen på myndigheten har också betydelse för jämställdhetsarbetet.

– Det är bra för arbetet med jämställdhetsintegrering att det finns en person som är ansvarig för det. Att arbetet hör hemma någonstans i organisationen är positivt för att jämställdhetsarbetet ska lyckas väl, säger Helena Stensöta.

Av rapporten framgår också att ”perspektivträngsel” är ett större hinder för jämställdhetsarbetet än bristande resurser, det finns många andra perspektiv som myndigheterna måste ta hänsyn till, som till exempel hållbarhet.

Det finns också en osäkerhet hos vissa myndigheter om vad jämställdhetsintegrering egentligen är och vad det rent praktiskt innebär. I somliga typer av verksamheter tycks det vara svårare att konkretisera vad arbetet ska innehålla, som rena analysmyndigheter som inte jobbar direkt med medborgarna, och där jämställdhetsmålet därför ligger längre ifrån.

Så för att få igång ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering på en myndighet är det viktigt att rent praktiskt åskådliggöra vad jämställdhet innebär just där.

AV: Carina Eliasson

Nyheter

  • Är jämställdhetspolitiken tandlös?

    [2010-12-20] Johanna Lauri har undersökt vilken jämställdhet som dominerar bland de beviljade jämställdhetsprojekten hos SKL och reflekterat över vad denna jämställdhetsförståelse har för potential att öka jämlikheten mellan könen.

  • Jämis slutrapport presenterades 6 december

    [2010-12-12] Jämi har nu publicerat sin slutrapport. Det skedde på Medelhavsmuseet i Stockholm 6 december. Det hela avslutades med ett festligt mingel.

  • Internationell konferens om jämlikhet, tillväxt och hållbarhet

    [2010-12-07] Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet var värd för en stor internationell konferens. Går det att få ihop jämlikhet, tillväxt och hållbarhet?

  • Jämi summerar sitt regeringsuppdrag

    [2010-12-06] Nationella sekretariatet för genusforskning fick i juli 2008 regeringens uppdrag att ge stöd till statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. För att fullfölja uppdraget skapades Program Jämi ¿ jämställdhetsintegrering i staten, som härmed lämnar sin slutrapport.

  • Rapport om jämställd statsförvaltning

    [2010-12-05] Denna sista rapport från program Jämi - Jämställdhetsintegrering i staten, behandlar på många sätt själva kärnan i idéen bakom jämställdhetsintegrering som strategi. Hur åstadkommer man själva integreringen?

Fler nyheter

Kalender

Till kalendern

© Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakt

| Karta

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?